adieu!

Den här bloggen ligger tillsvidare i en s.k. malpåse. 

För närvarande är jag inte närvarande, min existens är tveksam, men det kan hända att jag återuppstår, i en eller annan form, snarare än väntat.


HiFi

När jag plötsligt stannar till i mitt liv och undrar vem jag är, när jag tappat kontrollen, är arbetslös, sjukskriven, deprimerad och boende hemma hos mina föräldrar, finner jag mig själv lyssnandes till en samlingsplatta med Bob Dylan samtidigt som jag läser Nick Hornbys "High Fidelity." Då tänker jag att jag kanske försöker vara någon annan än mig själv, och visst är det så, jag använder musiken för att känna att jag är någon överhuvudtaget.

Då tar jag ett sömnpiller och sluter ögonen.

De 100 största rockögonblicken på YouTube

I Fredrik Strages blogg på DN.se finns den här listan där föregående klipp ligger på plats femtiotre. Där finns säkert lite annat smått och gott för den som orkar ögna igenom.

Åbros något annorlunda medverkan på listan hade givetvis snappats upp av Vimmerby Tidning, där min far läste det i morse, och Henrik Dunge, VD för Åbro Bryggeri, har uttalat sig: "Vi är jäkligt nöjda." Om det kan du läsa här i tidningen som journalisthögskolor använder som skräckexempel över hur en lokal morgontidning kan vara utformad.

A'bro!

Den bästa gratisreklamen någonsin för Åbro Bryggeri i Vimmerby.


Alltså

Det här med anonyma kommentarer är ganska tråkigt.

Anno Tjugohundrasju

Rasmus flyttar till Linköping, Bulgarien och Rumänien blir nya medlemsstater i EU, Danmark genomför en kommunreform, stormen Per blåser ner halva Sydsverige, Mona Sahlin blir ny partiledare för Socialdemokraterna, man upptäcker att trädleoparden är en egen art, regeringens vårbudget presenteras av en nyliberal svartarbetsgivare i hästsvans, i Estland bråkar man om en bronsstaty, den fyra-åriga Madeleines föräldrar uppmärksammas regelbundet i kvällspressen, Paris Hilton döms till fängelse för rattfylla, Frankrike får ny president och Storbritannien ny premiärminister, Rasmus sommarjobbar på OKQ8 efter att ha tagit tjugo akademiska poäng i kulturgeografi, The Simpsons visas på bio, Grekland brinner, helikoptrar krockar, Marion Jones erkänner doping, Sveriges statssekreterare hånglar med en politisk reporter, svart arbetskraft är på högsta modet inom regeringen, Anna Nicole Smith, Povel Ramel, Alice Timander, Ingmar Bergman, Luciano Pavarotti, Colin McRae, Nils Liedholm, Evil Knievel och Thore Skogman dör, Rasmus tar inte ett enda högskolepoäng i konstvetenskap...och i matbutikerna packar man om kött.

Ännu ett stort år för mänskligheten.

24:e december

Nu har Benjamin Syrsa tackat för sig, fasters barnbarn har fått besök av Tomten och alla paketer, från syrrans oljemålning till presentkortet på Intersport, är öppnade. Nu väntar jag på Karl-Bertil Jonsson medan jag dör i nya snorattacker.

Från oss alla,
till er alla,
en riktigt God Jul!


Med lite otur så kanske ni även får någon form av krönika över popåret 2007 senare.


Snövrel

Det kommer snor. Man kan dö av snor. Snörv. :(

Vi rymmer bara du och jag?

Köpenhamn? Amsterdam? Paris? London? New York?

My Space

I've now come to talk with myself, kind of speak to everyone, inside my head a little bit like J.D. from Scrubs. After watching another seven episodes all night I am, again, doing all my thinking in English. Probably because it's easier to express yourself if you pretend to be someone else. Or in fact nobody. This morning it've come to my mind that music is important for keeping my mind from less easy thoughts, even if I'm listening to a pop-cultural masterpiece like Belle & Sebastian's second album, If you're feeling sinister, or just some silly ABBA-song that goes "knowing me, knowing you, it's the best I can do."

I'm an emotionally and socially, seriously disturbed man.

My Bad English

I'm still up, listening to some Tom Petty-song that randomly showed up in my all music-playlist, after watching probably ten straight episodes of Scrubs without any Swedish subtitles. Don't blame me for writing in bad English since my brain mistook it's regular language. Funny though how the song fitted me, my personality and my mood so well, the title kind of says it all. Night Driver. I now noticed a bit of the intro of the New York Dolls' song, Stranded in the Jungle, sounded ridiculously alike some stupid Håkan Hellström-intro. Gullbergs Kaj paradis, I guess.

That sneaky thief.


"And I cry, I'm shaking and I'm on my own."

Hah, Hey Princess by Popsicle, in case you didn't know.

Det är inte lika inspirerat nu som 2005...

...om du minns.




Det här har jag själv, med överskott av fritid och tålamod, åstadkommit.

Dom sista drömmarna del III

Susanne tog en återvändsgränd
Det visste hon nog för länge sen
Så mycket piller, så lite sömn
Så lite ork, så mycket dröm


Och Magnus gick in i en vit korridor
Kvarten för ensam, stan för svår
Och Jonas ska hitta en mening i nån indisk by
Så trött på sanningen, behövde en ny


...

Och Karin slutade prata och for
Tillbaks till sitt flickrum hem till mor
Och Anders är alltid glad, alltid glad
Det springer råttor bakom ridån på hans estrad


Och Linnea höll för hårt på sin moral
Varje dag, ett samvetskval
Du blir så ensam när du drömmer grandiost
Du blir så hånad, bränd och blåst


...


Sömnlös i Ryd.

All makt åt Tengvall - vår befriare!

Den ena brodern skrattar till han gråter, den andra skrattar i tystnad till han inte kan andas.

Vuxna människor kan inte rymma, vi kan bara fly

När jag skapade den här bloggen så ville jag verkligen (värkligen) inte använda den för överdriven självömkan precis så som jag alltid tenderar att göra. Därför skriver jag väl ingenting om att jag är så deprimerad att det går ilningar genom kroppen i tid och otid när jag påminns om allt från vackra flickor till min egen misär.

Drömmar om Ludivine Sagnier...

I går umgicks jag på gott och ont med min alltid något personlighetssviktande vän Johannes. Det gick en Francois Ozon-film på tvåan och då blir det svårt, för två eviga ungkarlar, att undgå en diskussion om den franska skådespelerskan, Ludivine Sagnier, som alltid verkar vara helt avklädd när Ozon får besitta regin. Vi har diskuterat henne innan, det är som sagt svårt att undgå, och av respekt till den här bloggens många kvinnliga läsare så utelämnar jag detaljer och länkar till bilder eller videoklipp.

Skärpning, Rasmus! Vet skäms!

Vi, mest Johannes, kom också in på hur enkelt det skulle kunna vara att komma undan med ett mord om man bara planerade ordentligt. Han är fan inte frisk. Antagligen har han sett ett avsnitt av Dexter för mycket.


Då går jag hellre en hel dag på Södermalm i Stockholm med Karin, sitter på fik och kollar på folk.

Dut-du dut-duu...

I ett desperat försök att bota min depression åtminstone tillfälligt så satte jag på [ingenting]'s "Släpp in solen" och öppnade upp en persienn. Ändå måste jag nog säga att det lockar mer att lägga sig i sängen än att ta sig in i duschen, gå ut i solen och sen försöka bli lite gladare.


Välkommen tillbaka till verkligheten!

Äntligen är jag fri från det matriarkat som inte gjort annat än trakasserat mig under de senaste, nästan två, dygnen. Är det inte min bilkörning man klagat på så har det varit mitt förhållande till mat och motion. Det senare är jag väl medveten om som ett problem, beträffande bilkörningen har jag bara haft oturen att hamna i poliskontroller mer än de där häxorna.

Här följer en lista över Sveriges mysigaste städer:

1. Uppsala
2. Karlskrona
3. Helsingborg
4. Norrköping
5. Linköping

Bubblare: Hjo


Sveriges omysigaste städer (och orter):

1. Borlänge
2. Laxå
3. Hultsfred


Laurent, den fan, han ringde när vi var i Norrköping och sa att han är i Linköping. Min franske f.d. korridorsgranne är i Sverige och ska hälsa på om en ungefär halvtimme, såvida jag uppfattade hans otydliga engelska rätt, och jag antar att han tar Alexandra med sig. Den sköningen hade kollat upp mitt nummer "on the computer."

Jag vill inte vara med mer.

I kväll har jag behövt skrapa bilens rutor rena från frusna och kristalliserade vattenpartiklar. Första gången för säsongen


Veckans innelista

1. Varan-TV
2. Folkdans
3. Glasbetong

Tidigare inlägg